FÖREDRAG: Fabriken. Tyger, kläder och kvinnors arbete under tvåhundra år
Det här är ett föredrag om svensk tekoindustris uppgång och fall och vägen fram till dagens globala modeindustri sett genom K. A. Almgren sidenväveri och de Almgrenska modebolagen. Det är en fängslande Stockholmsvandring i tid och rum fylld av sidensjalar, ordensband, kravatter, vardagskappor, och glittrande aftonklänningar mitt i den globala ekonomins framväxt.
K. A. Almgren sidenväveri grundades 1833 på Södermalm i Stockholm och än idag pågår vävning fabriken. Under perioden 2018 – 2024 var jag museichef och VD för denna verksamhet. Med väveriet som utgångspunkt berättar jag om kvinnors arbetsvillkor och textil- och konfektionsindustrins historia ända fram till idag. Det blir en inblick i arbetets vardag, ledningens visioner och industrins utmaningar under två sekel.
Föredraget bygger på boken med samma namn som jag har skrivit tillsammans med Karin Carlsson.
FÖREDRAG: Män i kostym
Vid sekelskiftet 1900 klädde sig nästan alla män i kostym som var det allra senaste inom herrmodet. Det kunde ge ett enhetligt intryck men skillnaderna var ändå stora. Avgörande var vem mannen inuti kostymen var, hans grupptillhörighet och personliga stil.
Möt dandies, familjefäder och medborgare ur vitt skilda samhällsklasser. Såsom tegelbärare Anders Andersson i tredelad mörk kostym, stärkkrage och rosett (i bildens mitt). Eller konstnären Eugen Jansson i vit kostym, gördel och sandaler. Eller kronprins Gustav, poserande iklädd jaktkostym. Dessa män gjorde, i likhet med andra män, sin personliga uttolkning av vad ett kostymklätt framträdande kunde signalera.
Med utgångspunkt i min avhandling Män i kostym: Prinsar, konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900 berättar jag om kostymens genombrottsperiod och om hur män med olika bakgrund använde kostymen för att ta plats i det framväxande moderna samhället.
FÖREDRAG: Sjalar, massor med sjalar
För hundrafemtio år sedan bar de allra flesta kvinnor i Sverige sjal på huvudet. Det var ett bruk med lång tradition som hämtade stöd ur Bibelns texter. Seden att täcka sitt hår avtog i takt med att Sverige urbaniserades och moderniserades.
Många sjalar vävdes hemma på gården och sättet att knyta sjalen på huvudet kunde skifta i olika delar av landet och mellan socknar. Men på 1800-talet kom nya moden: fabrikstillverkade sjalar av siden eller bomull som var rika på både färger och mönster. Dessa sjalar blev hett eftertraktade konsumtionsvaror bland de flesta kvinnor på 1800-talet. Även en fattig piga kunde ha flera köpesjalar i sin garderob.
I det här föredraget berättar jag om det historiska sjalbruket i Sverige. Ett bruk som bottnade i tradition och trosuppfattning, men som även gav utrymme för mode och trender. Iklädd en vacker sidensjal från exempelvis K. A. Almgren sidenväveri kunde kvinnor lyckas med konststycket att både klä sig traditionellt och moderiktigt.
FÖREDRAG: Hanna Palme och Dräktreform-föreningen
Hanna Palme, farmor till Sveriges tidigare statsminister Olof Palme, drev gården Ånga utanför Nyköping. Hon var en modern kvinna som inte lät sig begränsas av en samtida kvinnosyn som sa att kvinnor inte skulle ägna sig åt samhällsfrågor. Rösträtt, värnplikt, gemensamma kök och hälsosamma kläder var frågor som Hanna Palme engagerade sig i.
Många vittnade om Hannas starka utstrålning, hon fascinerade både Ibsen och Strindberg. Det finns en spännande mångsidighet. Hon var feminin och mån om sitt utseende men gav samtidigt ett pojkaktigt, självsäkert och rättframt intryck. Hon bar på konservativa värderingar, men bejakade samtidigt allt nytt. Hon var med och startade Dräktreformföreningen vars syfte var att skapa mer praktiska och bekväma kläder för kvinnor, men använde själv korsett.
I det här föredraget utgår jag från Hanna Palmes egna kläder som finns bevarade på Sörmlands museum. Föredraget bygger dels på utställningen Modedräkt 1900, som jag producerade och formgav för Sörmlands museum, dels på artikeln The clothes of Hanna Palme som jag skrev för ICOM Costume.
FÖREDRAG: Ebba von Eckermann – en modepionjär
Som dotter till Marg von Schwerin, kvinnan bakom Märthaskolan, hade Ebba sett modebranschen från insidan. Ebba lockades inte av den världen och utbildade sig istället till lantbrukare. Livet på landet skulle dock så småningom inspirera henne att återvända till modebranschen. Genom det så kallade Ripsamodet gjorde Ebba ett betydande avtryck i svensk modehistoria.
Hör berättelsen om Ebba och det innovativa modeföretag som bar hennes namn. Om hur hon åkte runt på varuhusen i USA och demonstrerade vävning inför häpna åskådare. ”Den vävande grevinnan” tog världen med storm och satte den lilla sömniga orten Ripsa på världskartan. Alla tyger och kläder från Ebba von Eckermann Textilier vävdes och syddes nämligen av Ebbas grannar, kvinnorna i stugorna runt omkring godset Sandvik i Ripsa.
I det här föredraget berättar jag om Ebba von Eckermann och om det som kom att kallas Ripsamodet. Det är en personlig berättelse som tar sin utgångspunkt i mina möten med Ebba i samband med att kläder, fotografier, vävnoter och en hel del annat från Ebba von Eckermann Textilier skänktes till Sörmlands museum, där jag då arbetade.
FÖREDRAG & WORKSHOP: Fråga föremålen
Arbetar du på ett museum och vill att du och dina kollegor ska få nya perspektiv på samlingarna och kanske uppslag på nya spännande och relevanta utställningar? Då är workshopen Fråga föremålen ett bra sätt att komma igång med det arbetet.
På senare år har intresset för materiell kultur ökat, så även inom forskarvärlden. En betydligt större del av museernas samlingar har digitaliserats och är sökbara on-line. En större del av samlingarna kommer att beforskas, men hur gör man om man vill forska på själva föremålen?
Fråga föremålen riktar sig till forskare och museipersonal som önskar lära sig konkreta metoder för undersökningar av kläder och textilier i museers föremålssamlingar. Jag lär ut de metoder som jag själv har använt för studier av bevarade dräkter. Workshopen utgår museets föremål och äger rum på plats i museet/föremålsmagasinet.
Intresserad? Kontakta mig för vidare diskussion om lämpligt upplägg i just ditt fall.