Fabriken (2022 – pågående)
Fabriken är titeln på den basutställning som jag producerade för K. A. Almgren sidenväveri & museum under min tid som museichef där. Precis som i boken med samma namn handlar den om tyger, kläder och kvinnors arbete under tvåhundra år. Från starten 1833 innan industrialismens genombrott i Sverige, genom glansdagarna, nedgången, breddningen, TEKO-krisen och återstarten. Hela vägen fram till idag. Det är en historia som både speglar industrialismens utveckling i Sverige och ger perspektiv på dagens ohållbara modebransch. Längre ner på sidan kan du läsa mer om arbetet bakom sjalinstallationen som visas på bilden.
I den här utställningen stod jag för idé och synopsis, innehåll och formgivning. Jag formulerade också den ansökan om finansiering av utställningen som Riksantikvarieämbetet beviljade. För bygget anlitades Jenny Lindell. Transpond stod för ljud och ljus. Fil dr Karin Carlsson rekryterades för att bidra i arbetet med research. Arbetsgruppen bestod också av mina medarbetare på Sidenväveriet Tove Karlsson och Liv Stavås.
Koll på kläder (2015-2019)
Koll på kläder. En utställning om kläder och hållbarhet är titeln på det fleråriga projekt som jag ledde under min tid på Sörmlands museum. Hur har kläder tillverkats och införskaffats historiskt sett fram till idag? Besökarna fick följa kläders väg från fiber, tillverkning, konsumtion och sen då, soptunna eller återbruk? Varje nedslag gav historiska perspektiv på dagens situation. Allmänheten bjöds in att reflektera över sin egen klädkonsumtion, vilket resulterade i 106 konsumtionsdagböcker och sju outfits.
I den här utställningen stod jag för förstudie, synopsis, samtidsdokumentation, innehåll och program. Projektets pedagoger var Julia Gunnarsdotter och Sofia Kummel och tillsammans tog vi fram skolprogram på utställningens tema. Hemslöjdskonsulent Karin Edlund planerade utställningens workshopyta. För formgivningen anlitades Anne-Marie Broms som jag arbetat med tidigare. Det blev taktilt, textilt och återbrukstänk även i bygget.
Koll på kläder visades på fem platser: Retuna i Eskilstuna 2015, Nynäs slott 2016, Multeum i Strängnäs 2016-2017, Örebro länsmuseum 2017, Vallentuna kulturhus 2019.
Modedräkt 1900 (2012)
Modedräkt 1900 producerade jag för Sörmlands museum 2012. Den visades på Nynäs slott samtidigt som Fröken Julie spelades i vagnslidret. Dramats tema om kärlek över klassgränser fick i utställningen formen av andra gränsöverskridanden, de som gör avtryck i klädedräkten.
Sekelskiftet 1900 var en brytningstid. Äldre seder och bruk försvann i takt med att ett nytt modernt samhälle växte fram. Med utgångspunkt i Sörmlands museums rika dräktsamling fick besökaren möta tre verkliga personer; godsherren Carl Gripenstedt, ladugårdsdrängen Fritz Ljungman och friherrinnan Hanna Palme. Tre personer ur godsmiljön som på olika sätt rörde sig utanför sin roll eller det som förväntades av dem.
I den här utställningen stod jag för idé och synopsis, innehåll och formgivning. Till min hjälp hade jag många kollegor, i synnerhet museets konservatorer Anette Glöde och Annie Clausen och museiteknikerna Bengt Wahlström och Per Öqvist.
Att samarbeta med målgrupper
När en utställning växer fram är det stimulerande att få samarbeta med många olika personer som bidrar med sin specifika kompetens: konservatorer, museitekniker, grafiska formgivare, museipedagoger med flera. Andra som är väldigt givande att samarbeta med är personer ur den så kallade allmänheten. Då kallas det för co-research och det är ett utmärkt sätt att säkerställa relevans och angelägenhet i ett utställningsprojekt.
Jag har samarbetat med målgrupper i flera utställningsproduktioner. 1994 fick elever berätta om sig själva i varsitt elevskåp som sedan visades i utställningen Elvatusen timmar – två skolor, två världar. Kvinnorna på Livstycket i Tensta gestaltade sina erfarenheter av barnafödande i en byrå som visades i utställningen Föda barn. (Båda på Stadsmuseet i Stockholm). Sjalbärande kvinnor från Alma folkhögskola visade hur de knöt sjalarna som de bar på sina huvuden. En kunskap som sedan låg till grund för installationen med sjalknutar i utställningen Fabriken på Sidenväveriet. Mest omfattande var co-researchen inför utställningen Koll på kläder på Sörmlands museum. Massor med folk skrev konsumtionsdagbok i tre månader, räknade alla sina kläder och lämnade in hela outfits till Sörmlands museums samlingar. Detta gjorde både avtryck i utställningen och gav ett intressant forskningsmaterial för framtiden.